I skogen med Mållan

Jag går ofta i skogen med Mållan. Hon älskar att röra sig i skogen, och det gör jag också. Där kan man njuta av lugnet och tystnaden, och ladda med ny energi. Skogen och Mållan fungerar lite som terapi för mig. Hon är inte utbildad terapihund, men hon ger mig väldigt mycket ändå. Bara att se henne strosa omkring i lingonriset får mig att njuta. Hon är i sitt rätta element då. Vi brukar träna lite apportering när vi är i skogen, eftersom hon är en apporterande ras.
mållan
Egentligen ska ju retrievers apportera fåglar, men jag är ingen jägare. Vi använder oss av ”dummys” istället, som jag kastar ut. Hon sitter så lydigt och väntar, med hela kroppen på helspänn, och springer sedan iväg på mitt kommando för att hämta hem ”bytet”. Ibland går jag lägger den någonstans där hon inte ser, så att hon ska få använda nosen lite, och ibland slänger jag ut den i sjön så att hon får simma efter den. Labradorer är ju riktiga vattenhundar, och de älskar att simma.

Nu har vi kommit hem från en skogstur, och jag sitter i soffan och tar igen mig lite. Mållan sover på sängen. Jag skulle också välja sängar framför hundkorgar om jag var hund, fast på nätterna sover hon faktiskt i korgen, trots att hon får sova i vår säng. Hon tycker nog att det blir lite för varmt och trångt när hon inte får breda ut sig som hon vill i sängen.

Nu är det dags att resa sig ur soffan och laga middag till mig och frugan. Det blir potatissoppa och varma baguetter. Ha det bra så länge!

Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.